Slavarbete
Åh pust mina armar! Har slitit med dressyrstaket nu på förmiddagen. Efter tävlingarna på klubben tidigare plockades nämligen alla staket ner till vår stora sorg, det var ju perfekt med dressyrbana ute! Staketen lånades ut till grannklubben och där har dom varit stående sedan dess.
Tills igår, då kom staketen hem igen. Allting lastades in i förrådet men så kom Therese på den briljanta idén att vi skulle sätta upp det på utebanan igen. Jättebra idé!! Men det verkade inte vara så många fler som tyckte att det var lika kul, så det slutade med att vi fick bygga våran 20x60 bana själva haha....
Först släpa ut allting från förrådet, sedan upp med det på vagnen (nej vi hade ingen traktor) och så vidare ut på stora hoppbanan. Våra tunga trästaket låg inte på plus efter det direkt.... Efter mycket om och men fick vi i alla fall ut allting och började bygga en bana. Jaja, till slut fick vi till det! En jättefin dressyrbana står nu på banan och den kommer jag att rida flitigt på tills underlaget fryser.
Dagens hjälteinsats går helt klart till mig själv och Therese.
elin
Men shit vilken gigantisk utebana ni har!! Avundsjuk...
Jag vill också passa på att hissa dig för att du uppdaterar så ofta. Det finns nästan alltid ett nytt roligt/läsvärt inlägg när jag slår på datorn, och jag börjar alltid med att skriva in din bloggadress! Tack för det Frida :D
Bra kämpat! jag vet precis hur tunga och otympliga de där staketen är!
Ja man ska då alltid göra allting själv om det ska bli gjort hehe. Lyxigt med egen dressyrbana till vardags!
Är hoppmänniskorna lika glada över er dressyrbana? ;)
Svar:
Frida Hallgren
