Fick ett tips om att skriva lite mer personligt så att ni får ett hum om vem jag är. Jag älskar när man "känner" en bloggare bara genom att läsa bloggen och vill ge er chansen att få lära känna mig lite bättre.
Jag är född i Falun och har bott här hela mitt liv (med undantag på en liten flytt ner till Skåne i tre månader). Just nu bor jag hemma hos min familj då jag rent krasst inte har råd med en lägenhetshyra haha. Tycker dock att det är ganska trevligt men hoppas såklart kunna skaffa mig något eget så småningom. Familjen består av min mamma Carin, pappa Börje och så två bröder - Erik och Tobias. Dom två sistnämna är tvillingar och 14 år gamla. Sedan har vi två fyrbenta familjemedlemmar, flatcoated retrieverflickorna Wilma (9 år) och Smilla (7 år).
Någon pojkvän finns inte med i bilden så har ni någon trevlig, snygg kille i åldern minimum 20, under 30 så kan ni ju alltid tipsa om mig haha!
Jag spenderar ledig tid i stallet, hemma eller ute på promenad med hundarna. Har många stallkompisar så det blir att man umgås och pratar mycket där. En skön frizon och jag älskar att "bara vara" i stallet. Numera är jag inte heller överdrivet ofta inne i stan och har haft mina "partyår" så det blir inte lika många krogrundor som tidigare (nog tur det haha).
I övrigt, tja jag är väl för det mesta en positiv och glad tjej. Vet vad jag tycker men är inte omöjlig att övertala. Tycker om att skriva och bloggen ger utlopp för det mesta, att starta www.fridahallgren.se var nog en av mina bästa idéer haha.
... Jag nästan aldrig har mascara. Puder och rosa läppglans, yes! Men mascaran är sist prioriterad. Ska jag ut och festa eller umgås med folk på helgerna åker den givetvis på, men annars nej.
.... Vi i min familj (eller OK, mest jag och mina syskon) då och då pratar engelska med varandra för att det är kul. Haha.
.... Jag har haft en Iphone som är helt, verkligen helt, trasig i flera månader. Man ser knappt vad som står på skärmen men jag envisas med att inte laga den för att det för dyrt och jag tycker att det är en onödig kostnad.. (den fungerar fint)
.... Jag älskar att läsa och studera människor. Kan sitta på stan och bara glo på folk för att det är kul.
.... Jag pratar extremt mycket ibland.
.... Jag en gång i tiden sa att jag aldrig skulle ha några hästbilder på min facebook. Det var när jag var en festande partybrud som inte ville visa sin hästiga sida för mina "vanliga kompisar". Jag har mognat sedan dess tack och lov haha... (numera finns det nog över 50 hästbilder)
Jag har skjutit på det, tänkt för mig själv att "imorgon skriver jag" men inte orkat. Nu gör jag det, skriver önskeinlägget om världens finaste häst First Class. Ingen annan slår honom och ingen häst kommer någonsin att ha en sådan stor plats i mitt hjärta.
Jag skulle gå över till storhäst från ponny och efter lite funderingar bestämde vi oss för att köpa en lite äldre läromästare. Vi åkte till Tyskland, provred hästar och i en box i Hamburg stod plötsligt en kolsvart häst helt utan tecken. Han tittade så lugnt på oss och ställde sig väluppfostrat på stallgången när vi träffade honom första gången. First Class "Klas" var en godkänd hingst f. 1994 och 165 cm hög. Han var en sann läromästare, hade gått internationella klasser med en junior och gjorde rörelser upp till Grad Prix. Jag provred honom i två dagar och sedan bestämde vi oss för att importera honom till Sverige, detta var hösten 2009.'
Första dagen i Sverige...
Hösten och vintern gick och jag var nog världens lyckligaste tjej, ägare till en så fin häst. Vi kämpade på och tränade mycket, han var verkligen inte lätt och såhär i efterhand kan jag lugnt medge att han var en av de mest svårridna hästar jag suttit på. Fruktansvärt stark och så otroligt mycket glöd i ridningen gjorde att kontrollen saknades många gånger. Samtidigt upplevde jag för första gången en häst med så mycket vilja att arbeta att han nästan slog knut på sig själv.
I början av 2010 skedde den skada som förföljde Klas under två år och som till sist gjorde att i fick ta bort honom. En gaffelbandsskada (senskada) på ett framben. Oändliga turer fram och tillbaka till kliniken.. Vi kastades mellan hopp och förtvivlan, det läkte och han sattes igång. Under vårvintern 2011 tävlade han tre gånger och vann alla starterna, en riktig fighter inne på banan som gav allt! Sedan var det dags igen, skadan gick upp. Veterinären skakade på huvudet men vi gjorde ett försök till, med ännu längre rehabiliteringstid. Det läkte och han sattes igång, kändes frisk och fin. På ultraljud såg senan fin ut och under sommaren flyttade jag ner till Skåne för att jobba hos Haid-Bondergaard. Klas följde givetvis med ner. Allt kändes jättebra och Klas var otroligt fin, jag fick massor av hjälp. Sedan kom den dagen då allt vändes upp och ner igen, mitt under en träning gick skadan upp för tredje gången...
Efter att veterinär undersökt honom och ultraljudsbilderna skickats till min veterinär fick vi svaret att nu är det kört, det går inte mer. Skadan var värre än någonsin och han skulle aldrig kunna ridas mer. En galoppsträcka i hagen skulle räcka för att han skulle få ont och det är inget värdigt liv. Beslutet togs att han skulle tas bort..
Jag har skrivit ett långt inlägg innan som ni kan läsa om ni trycker på länken - "Att förlora en häst". Jag tror att det beskriver mina känslor ganska bra...
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva mer i detta inlägg. Klas var helt fantastisk, han var en dröm att hantera och ha med sig. Världens klokaste häst med ett hjärta av guld. När han tittade på en med sitt stora svarta björnhuvud kändes det precis som att han förstod en, vad man en sa...
Har ni några frågor eller undrar något specellt om Klas kan ni slänga in en kommentar... Svarar senare.
Många efterfrågade lite mer personligt i bloggen. Vem jag är, hur jag är som person och mer sådant. Jag tänker därför i det här inlägget skriva en liten (eller lång) rad om mig själv. Hoppas ni "lär känna mig" lite bättre och ni är välkomna att skriva kommentarer med frågor om det är något ni undrar över! Svarar på dessa i ett separat inlägg.
Jag är född i april 1992 och är alltså 20 år gammal. Min längd är ynka 163-164 cm vilket gör att jag utan problem kan rida ponnyer men det blir desto svårare när hästarna kryper över 170 cm. Jag är född i Falun där jag har bott hela mitt liv förrutom en lite förvirrad period på 3 månader i Höör i Skåne. På gymnasiet gick jag ett idrottsprogram med en blandad klass (allt från hockeykillar till cykeltjejer) där jag trivdes väldigt bra. Vi festade mycket, drällde runt och härjade. En kul tid i mitt liv! På många vis saknar jag att gå i en klass, att slänga på sig snygga kläder och umgås med mycket människor som det blir naturligt när man går på en stor skola. Numera blir det nästan bara stall, jobb och lite fritid. Man tappar lite av det sociala men jag känner att jag har hunnit med så mycket de senaste åren att det nästan är skönt att "bara vara" ett tag.
Just nu arbetar jag alltså som omsorgsassistent på ett LSS-boende. Där trivs jag väldigt bra och lär mig massor! Känner att jag absolut skulle kunna tänka mig att vidareutbilda mig inom denna genre. Tycker om att arbeta med människor och det är en frihet att kunna jobba långa pass (dag+natt) för att sedan vara ledig mycket. Sen tar det givetvis en del på en att arbeta med människor som mår psykiskt dåligt, men man förstår desto mer hur bra man själv har det. Jag har även bestämt mig för att utbilda mig till dressyrdomare vilket jag kommer att göra så snart jag har uppnått åldersgränsen (25 år).
Jag har ridit hela mitt liv och har aldrig tagit en paus från hästarna. Började på ridskola och fick första hästen vid 14 års ålder. Från 14 år till mina nuvarande 20 år har jag haft 7 hästar (Herkules, Cashmir, Fidolina, Klas, Norma, Danny, Esco). Ungefär när jag sålde Cashmir bestämde vi oss för att köpa en renodlad dressyrponny och då började jag satsa på dressyren. Jag har alltid tyckt om att hoppa men lockats till den fåfänga dressyrvärlden. Knoppa, borsta, pusta stövlarna skinande rena - det är min natur. Jag älskar allt glitter och pyssel.
Som person är jag oftast glad och trevlig mot alla. Har nära till skratt och är inte svår att prata med. Har inga problem att prata inför folk och tar gärna kontakt med "okända" personer som jag inte känner. Dock vet jag att många kan uppfatta mig som ganska "vass" i vissa lägen. Jag är inte den som är sen till att säga till folk, styra och ställa. Håller jag inte med om någonting så säger jag det och argumenterar länge och väl för min åsikt. Denna egenskap gör både gott och ont, det kan både reda upp saker och göra dom värre. Jag är även medveten om att jag kan favorisera lite och vara väldigt glad och trevlig mot dom jag tycker om, och mindre trevlig mot människor som jag inte tycker "förtjänar det". Det låter förmodligen hemskt men nu är jag brutalt ärlig. Överlag är jag dock världens snällaste och är inte den som drar mig för att hjälpa till, oavsett om det handlar om att mocka åt kompisar som är bortresta eller köra någon hem från krogen en sen natt. Alla egenskaper jag har är inte perfekta, men det viktigaste tror jag är att man har kännedom om hur man själv är som person och att man sedan jobbar med detta. Vänder det negativa till positivt och accepterar att alla är olika och har olika åsikter.
Nu vet ni lite mer om mig. Om det ändå är något ni funderar på något, kanske om min familj? Hur jag skötte skolan? Eller vad som helst annat som rör mig. Skriv en fråga så svarar jag på den senare! Vore även roligt att veta om ni tycker att bloggen speglar min personlighet eller om ni hade uppfattat mig på något annat sätt.
Ungefär ett år sedan, jag har också varit en uppmärksamhetssökande, lite omogen tjej på gymnasiet. Det känns längesedan och det är otroligt hur mycket jag har "växt" som person sedan jag slungades ut i vuxenvärlden.
Fidolina eller "Fiddo" som hon kallades är en gulbrun connemaraponny e. Shirleys Thunderbell - Blue Chief. Hon är född 1996 och 145 cm hög.
När vi köpte Fiddo hade hon redan gått nationellt i ett par år och tävlat både LAG-SM och Svenska Mästerskapen individuellt. En suverän ponny som hade rutin på tävlingsbanan vilket var precis vad vi letat efter. Fidolina köptes i mars och redan första sommaren red vi regionala klasser med vinster i LA:P1 på över 71%. Vi red även med i elitserien för Vansbro RS. Året efter red vi division 1 med hemmaklubben Falu RK där laget vann serien och kvalade till ELIT.
Under 2009 red jag och Fiddo även nationella klasser och kvalade in till Svenska Mästerskapen. På SM blev vi placerade 10:a av 40 startande i kval 1, det var stort! Vi red på 65%. Andra dagen var hon trött och vi blev oplacerade.
SM 2009
Fiddos styrka var att hon är otroligt lydig, välutbildad och korrekt i kroppen. Hon har lätt för att länga i både trav och galopp. Till svagheterna hör att hon har svårare att vara spänstig i vanligt grundtempo - hon är ganska lik Danny på det viset. Rör sig stort och flott så fort hon får länga, men blir sämre i arbetstrav/galopp. Hon är även en ganska bekväm ponny som verkligen behöver taggas igång för att hon ska bli elektrisk.
I stallet var hon både väldigt snäll och väldigt dum haha. Jättesnäll att leda, hantera till och från hagen etc. Men att sätta på täcke, spänna sadelgjord och rykta under magen var hon inte lika snäll. Då blir hon en alligator och hugger i luften/gnisslar tänder.
På tävling var hon en ängel. Stod helt still i transporten mellan klasserna och hur lätt som helst att parkera utanför transporten när det är dags att sadla. Uppförde sig exemplariskt på meeting och sov väldigt bra borta. Även på uteritter var hon lika snäll. Man kunde rida ut i grupp eller ensam, galoppera på ängar eller mysa i skogen. Standard var att jag knäppte fast ett grimskaft i grimman och red ut direkt från hagen haha...
Fidolina är nu såld till en familj uppe i Sundsvall. Malin och Fiddo trivs bra ihop och verkar ha riktigt! Dom tävlar på nationell nivå och har tagit ett SM-kval till Svenska Mästerskapen.
Fiddo är en sån ponny som alla borde få chansen att äga. Att få uppleva hela ponnykarusellen med nationella tävlingar och kval hit och dit. En fantastiskt snäll liten ponny som man verkligen tycker om. Hon är lättriden, pigg och verkligen rolig att sitta i sadeln på. En dröm skulle vara att betäcka henne med någon långbent, mycket nätt ponnyhingst typ Vermont eller Verdi. Jag tror verkligen att den avkomman skulle hävda sig fantastiskt bra i svenskt ponnyelit efter att Fiddo har pensionerats.
Har ni några frågor om min tid med Fidolina kan ni slänga in era kommentarer i det här inlägget, så svarar jag på frågor senare! Finns säkert något som jag har glömt att skriva med här.
Blev så inspirerad av Matilda Hedlins inlägg om sin familj att jag bestämde mig för att även jag presentera min familj. Utan mina föräldrar hade jag aldrig varit där jag är idag inom ridsport!
Först och främst har vi mamma Carin! Mamma Carin arbetar som gymnasielärare och har därmed lärt mig att skolan är väldigt viktig. Hon red mycket när hon var liten men fick aldrig någon egen häst, det fick däremot hennes dotter (jag). Mamma rider inte så ofta nuförtiden, men tycker om att sitta i sadeln på islandshästar då och då.
Däremot är hon den som hjälper mig allra mest med hästarna. Hon är alltid med på tävlingar (världens bästa groom), följer alltid med till veterinären, går ut och går med hästarna om jag inte hinner rida, borstar och pysslar. Tusen tack för all hjälp jag får av dig mami! ♥
Sen har vi pappa Börje! Pappa är civilingenjör och arbetar på SSAB. Han har ingen hästbakgrund men tycker mycket om djur och engagerar sig i hästarna han med. Pappa hjälper till med allt möjligt runt hästen, han bär hö, pysslar med transporten och ser till att den är i bästa skick, kör till tävlingar och mycket mera. Följer till och med ponnyakuten på söndagar!
..Och sist men inte minst, mina två bröder Erik och Tobias. Erik och Tobias är tvillingar och går i årskurs 7. Dom tycker att hästar är stora och ganska tråkiga, även om dom faktiskt är med i stallet ibland.
Allt har gått så himla bra! Han gick rakt in i transporten och stod som en ljus hela vägen hem. Hemma i stallet lade han sig ner och rullade i den nyspånade boxen två gånger, och var sedan kolugn och nyfiken på det nya stället. Fick lite hö och hälsade på sin nya boxgranne.
Anledningen till att jag har kallat honom dansken är för att det är en dansk häst med danska ägare, det blev naturligt att ge honom det smeknamnet innan jag hade gått ut med namn, info etc. på honom.
Men nu kommer all info!
Dansken heter Alive men kallas "Danny" och är ett danskt varmblod e. Blue Hors Romanov (som Edward Gal har tagit över nu). Han är född 2006 och blir alltså 6 år i år. Danny är 166 cm hög men väldigt nätt. Han ser lite ut som en "tonårskille" med gänglig kropp och långa ben, men växer förmodligen till sig framöver.
Danny gör lite skolor, förvänd galopp och övriga krumelurer på LA-nivå. Han har ej börjat med byten men verkar ha väldigt lätt för sig.
Jag har provridit honom för ett par veckor sedan och föll pladask! Han är en ärlig häst med mycket motor, bra balans och rörliga gångarter. En god exteriör och väldigt välriden. En lagom häst som förhoppningsvis har talang för att ta sig en bit i klasserna framöver!
Om ni funderade på hur dagarna ser ut nu förtiden hästmässigt för mig så kommer här ett inlägg där ni har chansen att ta reda på det!
I våras tog jag studenten och en tid efter det flyttade jag från Falun ner till Höör i Skåne. Det här för att jag började arbeta hos en av våra landslagsryttare Charlotte Haid Bondergaard. Till deras fantastiska anläggning tog jag även med mig min häst Klas för att få chansen att träna och utvecklas med honom där. Om någon är sugen på att läsa mer om Charlotte och Rasmus finner ni deras hemsida HÄR Under hösten hos Charlotte kom dock den dagen vi blev tvugna att ta bort Klas och i samband med detta flyttade jag hem till familjen i Falun igen för att få stöd genom den obeskrivliga sorgen att förlora sin bästa vän och främsta häst.
Väl hemma valde jag att helt vara utan stall och hästar i några veckor men började sedan att rida en häst på min gamla anläggning:
Escritor IX: Esco är en hingst född 1997. En lite mindre häst strax under 160 cm som jag rider på "heltid" då hans ägare är gravid. Esco är tävlad LA dressyr och utbildad runt MsvC. Jag har inget ont att säga om denna häst och jag är så glad över att hans fantastiskt snälla ägare låter mig rida honom! En arbetsvilja som inte är av denna värld och energi som aldrig tar slut. Vill ni se en video på mig och Esco finns film här nedanför.
Dessa hästar är för tillfället min vardag, även om jag sitter i sadeln på några andra hästar då och då.
Jag kan tänka mig att flera av er som klickat in er på den här hemsidan känner mig väl, en del känner mig litegrann och en större del känner mig inte alls. Därför tänkte jag presentera mig som person, lite nutid, dåtid samt lite framtidsplaner. Dessa rubriker kommer under olika inlägg där jag tänkte börja med att berätta om min "dåtid".
Jag heter alltså Frida Hallgren, är som tidigare sagt född 1992 och går därmed under benämningen "Young Rider" som är en ålderskategori för ryttare i åldern 19-21 år. Jag har sedan 14 års ålder satsat helhjärtat på grenen dressyr och ridit ett antal tävlingar på olika nivåer sedan dess.
Vill gärna berätta lite kort om de hästar som jag har hunnit med under de senaste 6 åren. Hästarna skrivs i kronologisk ordning från de att jag fick dem:
Herkules: Min första ponny som jag fick vid 13 års ålder. En orutinerad men snäll D-ponny som jag startade med i lokala klasser i både dressyr och hoppning. Cashmir: Efter att ha bestämt mig för att satsa på dressyren köpte vi Cashmir, en D-ponny som jag tävlade upp till regional FEI på. En fantastiskt snäll ponny som man kunde göra allt med. Galoppera på ängar, bada i vattnet, rida gymkhana och allt där till. Efter två år kände vi dock att han inte räckte till för de klasser jag ville rida i dressyren och han såldes. Köhls Fidolina: 2008-2009 hade jag äran att få äga och rida Köhls Fidolina, en D-ponny som med tidigare ägare hade gått SM, Lag-SM, Elit och allt där emellan. Under den tiden som jag red "Fiddo" lärde jag mig grunden för där jag ridmässigt är idag. Med henne red jag elitserien under två år, hade resultat över 71% i LA:P1, red nationella FEI klasser, tog DM-medaljer, red Svenska Mästerskapen (SM) 2009. Jag har henne att tacka för allt! Efter två år tillsammans såldes hon till Malin Sahlin i Sundsvall som nu tävlar henne på nationell nivå ännu en gång med ny ryttare. First Class af Hvarre: Hösten 2009 köpte och importerade vi en godkänd hingst från Hamburg i Tyskland. Han hade då tävlat St. George och gått internationella klasser med en junior. En fantastisk läromästare som gjorde rörelser upp till GP och hade en arbetsvilja som jag aldrig tidigare upplevt hos en häst. "Klas" var född 1994 och 165 cm hög. Historien med Klas bör berättas för sig, men den kantas av tragedier och skador som gjorde att jag aldrig fick möjligheten att träna och tävla honom som det var meningen. Klas fick somna in den 14 Oktober 2011 efter den allvarliga skada som förföljt honom under de två år som jag ägde honom. Norma (SWB): När Klas var som mest skadad valde jag att inleda ett samarbeta med en uppfödare från Bollnästrakten. Jag fick då Norma, ett sto född 2006 e. Twiligt som jag hade i träning under 8 månader. En rörlig och trevlig häst med en fantastisk galopp. Hon flyttade hem igen i Maj 2011 och gör nu nya framsteg med sin ägare.
Välkommen till min hemsida och blogg! Jag heter Frida Hallgren, är född 1992 och för tillfället bosatt i Falun, Dalarna. Min tanke är att ni via den här hemsidan kan följa mig i med- och motgångar inom allt som rör hästlivet.
Att blogga är en ny erfarenhet för mig och jag vill först och främst tacka Stina Olofsson som har designat den här hemsidan, utan hennes hjälp hade jag aldrig tagit mig någonstans i bloggdesignens mystiska värld av koder..
Jag tänkte hålla mig kortfattad såhär i första inlägget, men en utförligare presentation av mig själv, mina hästar och allt annat dyker upp framöver!
Då första hästen flyttade hem till mig redan vid 13 års ålder så har det hunnit bli en hel del hästar under åren. Jag började som alla andra på ponny och har mycket glädje och minnen sedan den tiden!
Hästarna nedan är skrivna i kronologisk ordning från det att jag fick dem:
Herkules: Min första ponny som jag fick vid 13 års ålder. En orutinerad men snäll D-ponny född 1998 som jag startade med i lokala klasser i både dressyr och hoppning.
Cashmir: Efter att ha bestämt mig för att satsa på dressyren köpte vi Cashmir, en D-ponny som jag tävlade upp till regional FEI på. En fantastiskt snäll ponny född 1994 som man kunde göra allt med. Galoppera på ängar, bada i vattnet, rida gymkhana och allt där till. Efter två år kände vi dock att han inte räckte till för de klasser jag ville rida i dressyren och han såldes.
Köhls Fidolina: 2008-2009 hade jag äran att få äga och rida Köhls Fidolina, en D-ponny född 1996 som med tidigare ägare hade gått SM, Lag-SM, Elit och allt där emellan. Under den tiden som jag red "Fiddo" lärde jag mig grunden för där jag ridmässigt är idag. Med henne red jag elitserien under två år, hade resultat över 71% i LA: P1, red nationella FEI klasser, tog DM-medaljer, red Svenska Mästerskapen (SM) 2009. Jag har henne att tacka för allt! Efter två år tillsammans såldes hon till Malin Sahlin i Sundsvall. Tyvärr finns inte Fidolina längre kvar i livet och vi är väldigt ledsama tillsammans med familjen Sahlin.
First Class af Hvarre: Hösten 2009 köpte och importerade vi en godkänd hingst från Hamburg i Tyskland. Han hade då tävlat St. George och gått internationella klasser med en junior. En fantastisk läromästare som gjorde rörelser upp till GP och hade en arbetsvilja som jag aldrig tidigare upplevt hos en häst. "Klas" var född 1994 och 165 cm hög. Historien med Klas bör berättas för sig, men den kantas av tragedier och skador som gjorde att jag aldrig fick möjligheten att träna och tävla honom som det var meningen. Klas fick somna in den 14 Oktober 2011 efter den allvarliga senskada som förföljt honom under de två år som jag ägde honom.
Norma (SWB): När Klas var som mest skadad valde jag att inleda ett samarbeta med en uppfödare från Bollnästrakten. Jag fick då hem Norma, ett sto född 2006 e. Twiligt som jag hade i träning under 8 månader. En rörlig och trevlig häst med en fantastisk galopp. Hon flyttade hem igen i Maj 2011 och gör nu nya framsteg med sin ägare.
Escritor IX: "Esco" är en PRE-hingst född 1997 som jag började rida på allvar vid årsskiftet 2012. Hans ägare Petra Back var då gravid och behövde avlastning. Jag och Esco klickade direkt som team och så småningom blev han "som min egen", det vill säga jag tog hand om honom 7 dagar i veckan. Under våren 2012 flyttade Esco från sitt gamla stall till Falu RK där jag hade Danny uppstallad. Jag hade då båda hästarna i full träning där och var världens lyckligaste för att Escos ägare gav mig den chansen. Vi tävlade upp till LA på 72% med vinster och MSVC upp till 64% med placeringar. Under hösten 2012 flyttade Esco till familjen Skatt i Knivsta där han ska vara på helfoder under ett år.
Min nuvarande dressyrhäst heter Alive, men det är ett namn som sällan används. Till vardags går han under namnet "Danny" och det är även det namnet jag skriver i bloggen.
Danny är född 2006 och är ungefär 168 cm hög. Han är e. Blue Hors Romanov - Flamingo och med andra ord en dansk häst. Jag köpte honom av danskan Alice Lindholm och det var även hon som hade fött upp honom, dock förmedlades han av Kristina Tägtström från Strömsholm. Danny är en sporthäst som är väldigt lätt i typen. Långa ben och inte så mycket "massa". Rör sig lätt och ledigt och har inga svårigheter för samling.
Jag köpte honom i februari 2012 och då hade han alltså precis fyllt 6 år. En rätt grön häst som aldrig var tävlad och utbildad ungefär LB-LA. Då var det inte många som trodde att han skulle bli någon stjärna vid första anblicken, men för mig var han en oslipad diamant. Sedan dess har han utvecklat sig enormt och både mognat och utvecklat styrka.
I dagsläget har han tävlat MSVB med vinster och placeringar upp till 70%, tränar för att debutera MSVA under 2014.
Välkomna hit! Jag som driver denna blogg heter Frida Hallgren och är född i april 1992. Bor i Falun i Dalarna och jobbar som omsorgsassistent på ett LSS-boende, samt är säsongsanställd på Falu Snowpark som är en skidanläggning. På gymnasiet gick jag ett idrottsprogram med en blandad klass (allt från hockeykillar till cykeltjejer) där jag trivdes väldigt bra. Har sedan studenten hunnit med en sväng bosatt i Skåne, sedan hem igen och för tillfället kommer jag nog att bo kvar ett tag här. Saknade kompisarna, familjen och allt som var "hemma" under tiden jag bodde i Skåne.
I januari 2012 startade jag även www.fridahallgren.se som jag ägnar en del tid åt. Här skriver jag allmänt om träning och tävling. Sedan blir det även en hel del inlägg om utrustning och andra saker som intresserar mig! Jag älskar att skriva och tycker att det är roligt att dela med mig av min vardag.
I dagsläget äger jag en så kallad dressyrhäst som ni kan läsa mer om under fliken "Om Danny" till höger. Då och då brukar även andra hästar stå till mitt förfogande och även dessa kan dyka upp här!
Hoppas ni nu har fått ett hum om vem jag är, men är det något ni funderar över - skriv en kommentar eller skicka ett mail - jag försöker att svara på alla frågor. Ni finner kontaktuppgifter under "Kontakt" i menyn högst upp.
Jag heter Frida Hallgren och är 22 år gammal, bosatt i Falun. Har tävlat dressyr sedan ponnytiden där jag tävlade på nationell nivå, red elitserien och startade SM. Nu rider jag storhäst och har sedan 2012 hästen Alive "Danny" f. 2006 e. Glocks Romanov - Flamingo i min ägo. Här får du följa vår resa genom både vardag, träning och tävling!
I familjen finns även Avalanche, en helbror till Danny född 2012 som vi hoppas mycket på inför framtiden.
