Gör mitt sista jobbpass idag från kl. 08-22 innan jag åker hem och packar det sista. På lördag morgon åker jag och en kompis med tåg till Stockholm. Det blir såklart horse show på friends arena, mässan och så ska vi ta en utgång på lördag kväll. Vi åker hem igen under söndagen :)

 

Fina duktiga Danne känns bättre än någonsin nu, piruettgaloppen är suverän! Lugn, på stället och han har styrkan att stanna i den hur länge som helst. Aval blir mer och mer lik en riktig häst i kroppen, den taniga unghästen är borta och nu är han riktigt rund och fin. Han har fått galoppera mycket på lina nu och hittar mer och mer balans. Jag vill inte galoppera honom uppsuttet riktigt än då jag tror att han först måste få hitta en grund och styrka själv, utan ryttare. Men skritt och trav är inga problem.

 

 

 

 

Tänkte skriva ett inlägg om mina framtidsdrömmar, vad jag längtar efter.. Som ni vet pluggar jag nu heltid till personalvetare, en linje på tre år. Förmodligen kommer jag att läsa vidare lite till efter det, för jag är ung när jag tar examen (24 år). Kanske läser jag vidare på någon annan ort, det återstår att se. Jag vill känna att jag har en utbildning som leder till det arbete jag längtar efter. Jag vill leda, förändra, förbättra. Jag hoppas sedan börja arbeta inom personalyrket i en lite större stad. Jag trivs i Falun men kan inte se mig här för resten av mitt liv. Samtidigt vill jag inte bo för långt ifrån min familj, så att flytta tvärs över Sverige kommer inte att ske. Jag bodde ju under en period i Skåne och då insåg jag vikten av att ha familjen inom närmare avstånd än så. Men lite större, gärna lite mer söderut. Älskar alla fina lövträd som finns när man närmar sig Enköping/Uppsala-trakten (åker ju ditåt när jag tränar för Jeanna). Samtidigt som det fortfarande är snö och vinter under vinterhalvåret. När jag sedan har ett arbete jag trivs med och bor i en stad jag vill leva i kommer såklart nästa stora dröm...

 

.. Husbygge! Ni anar inte hur många promenader jag gått runt dom flera nybyggda områdena runt Falun senaste åren. Jag älskar att se dessa moderna hus även om jag själv helst vill bygga en "mini-herrgård", den stilen. Drömmen om ett stort kök, stort badrum, högt i tak, kamin och gott om plats för vänner och familj. Få inreda precis i min smak med vitt och ljust. Vilken dröm. Ett hus man ska älska att komma hem till... I ett sådant hus vill jag någon gång bilda familj, fira födelsedagar, julafton, ha en familjevardag. Nu är vi väldigt många år fram, men jag kan ändå längta litegrann ibland.

 

Tills dess då haha.. Ja dom närmsta drömmarna handlar mer om att resa, se lite mer av världen. Genomföra min utbildning, utvecklas med härliga fina Danny och se Aval växa upp och bli stor. 

 

 

Danny fick ju som bekant en lite ofrivillig vila pga tappsko men idag fick vi på en sko på foten igen, skönt! Han tog dom första dagarnas vila alldeles kanon men idag var han allt bra vild att leda till och från hagen, puha.. en veckas off från träning är inte Dannys grej trots att jag halverade kraftfodret. 

 

Men för att börja med Aval! Han är nu travad uppsutten tre gånger :D Lös nu dessutom! Det går inte så fort och han stannar på varje kortsida om han får chansen, men med lite drivhjälp från marken har vi kunnat trava ett helt varv i ridhuset själva. Det ni haha.. men dom unga hästarna blir man glad för det lilla. Så lugn och så cool! Idag hade jag dessutom ett spö i handen för första gången men det sa han ingenting om. Han är allt en sann dressyrhäst i alla fall, tredje gången i trav och han är stadigt på tygeln hela tiden. Lilla goa haha! Snart blir det galopp! Styrningen måste vi dock få lite bättre ordning på för ibland känns det som att jag drar i höger tygel och han svänger till vänster... På Avals schema framöver står även promenader i skogen tillsammans med stadiga vuxna hästkompisar. Så småningom ska han även få följa med på uteritt uppsuttet. 

 

Så till den stora duktiga.. idag var första gången på en vecka jag satt i sadeln på honom och då hade jag alldeles innan travat omkring på vingliga Aval 2,5 år. Kan säga att jag brast ut i gapskratt när jag satt upp på Danne! Vad bred han var! Och så mycket hals jämfört med lilla Aval. Dessutom gick det imponerande stadigt framåt och denna hästen svängde ju faktiskt åt höger när jag drog i höger tygel haha... Föredrar nog den vuxnare av dom två än så länge haha... Danny fick gå ett lätt joggingpass med lite trav under lättridning och så några varv i stor rund galopp. Ett par byten och sedan var vi nöjda. Han var så otroligt glad! Öronen spikrakt fram och tjuvökade i varje hörn. Nu ska han igång igen och Aval fortsätter med sitt under tiden.

 

Tänker att det snart är ett år sedan vi fick hem lilla 1,5 åriga Aval... Då var han så liten och det kändes som evigheter innan han skulle göra något annat än gå ute dygnet runt med sina kompisar och göra "ingenting". Nu plötsligt travar vi omkring i ridhuset med ryttare på ryggen, wow hur gick det så snabbt!!

 

Duktiga lilla Aval har till största delen tidigare longerats utan inspänning men har nu så smått börjat litegrann med detta. Vilken skillnad! Galoppen som tidigare varit lite platt blev stor, rund och härligt genom kroppen när han fick hjälp att söka sig framåt neråt och inte sprang och viftade med huvudet rätt upp. Så roligt se, blev så glad över att galoppen fanns där! Aval hamnade lite i kläm förra veckan när jag hade mycket med tenta, men nu är det dags att börja igen. Jag har suttit på honom 3 gånger i skritt och det har gått kalasbra, framöver blir det trav och galopp... :D

 

Danny har haft både frivillig vila några dagar efter tävlingen men också ofrivillig vila pga tappsko. Hoppas få på en sko imorgon så vi kan börja träna lite igen! I övrigt är det full fart med skolan och jobb. Klarade även vår andra tenta utan problem så det känns bra att ha fått en bra start med högskolan. Mitt program känns som en fullträff :) Fast längtar såklart lite till att vi är klara och har våran examen... 

 

Nu tar jag i alla fall fredagskväll med idol och gotte. Ha en trevlig helg hörrni!

 

Fotograf Linda Andersson (www.lindaanderssonfoto.se) var på Högbos tävlingar och Danny fastnade på bild. Hur duktig får man vara!!! Att få detta resultat i ett ridhus på en mörk häst, wow så bra. Glada underbara häst!!

 

Okej inga krossande höga poäng eller placering att skryta med men vi avslutar året kanonbra på Högbos tävlingar :D :D Första gången vi startar nationellt men framförallt första gången vi startar en MSVA:1 utan att ha gjort en runda i MSVB först. Danne var så duktig, skrittade runt på framridningen på halvlånga tyglar och tog det så lugnt trots att det var full vart och hästar överallt. När han fick komma igång och arbeta märktes det däremot lite tydligare att han inte hade gått något innan och vi hann med lite tok och hopp innan serien satt :)) Men han är ändå så otroligt cool på tävling nu om vi jämför med i våras. Inne på banan blev det lite för mycket av det goda och jag mäktade helt enkelt inte med att hålla styr på denna glada kille :)) Superkänsla!! Men precis på gränsen mellan vad jag orkar hålla och vad som spricker och idag fick vi till en hel del tokigheter inne på banan. Lite galopperande i traven, en missad piruett och denna gång fick vi tyvärr se oss slagna av serien i vart tredje, för även där sprack det. 4:orna ramlade in över oss i flera moment och då blir det inte så höga poäng i slutändan. Meeeeen vad gör detta för överlag var känslan super :D Danny ångade på som tåget, kanonfin i handen och med den gladaste inställning jag vet.

 

Det är en 8-årig häst som är ung i sammanhanget, att han tokar till det lite inne på banan gör absolut ingenting. Jag har varit otroligt imponerad av honom hittills i sina tidigare starter i MSVA:1 just att han har varit så lugn och fixat alla krumelurer utan att busa bort någonting, så det gör ingenting att det kom nu. Det optimala hade förstås varit att jag red honom ett lätt pass hemma innan vi åkte, men nu var vi tvugna att lasta vid 05.30 för att komma dit i tid, så det var inte ett alternativ just idag. Men, som sagt. Danny gick in på banan med spetsade öron och drog på full gas på ett sätt som man bara kan skratta åt. Han gjorde en jättebra runda och jag är inte ett dugg bekymrad över att vi inte fick några höga poäng eller rosetter - det förtjänade vi faktiskt inte idag. Vi har ju ett fantastiskt år bakom oss och nu avslutar vi med lite tok - men vad gör det! 

 

Vi landade på 63,02% vilket kändes som en väldigt rimlig poäng i sammanhanget. På nationell nivå och med alla dom missar vi bjöd på blir det inte mer haha. Det som var mest intressant idag var nog att det skiljde ganska mycket mellan domarna! Danny fick 60,3% , 62.4% och 66,2% där den domare som höll honom lägst tyckte att spänningen "tog över" och höll hårt på poängen även där han inte tokade. Domarens om höll honom högst tyckte istället att vi förtjänade högre poäng där det var bra, men har satt låga poäng just där det sprack. Det är en bedömningssport och det är en tjusning! Jag tar åt mig kommentarerna från alla domarna och tänker förbättra allt jag kan. Eftersom Jeanna också var där och tävlade så fick jag även äntligen chans att träffa på henne igen. Nu finns en plan upplagd för vintern och jag kan knappt vänta med att få sätta igång träningen ordentligt. Målen är styrda och på samma sätt som jag i år ville rida MSVB stadigt på 65% och uppåt höjer vi nu nivån en klass och målet blir alltså samma sak fast i MSVA. Ju högre kvalité vi har på allt i programmet, desto mer har man "råd" om något spricker.

 

Summa sumarum är jag SÅ GLAD och så stolt över tävlingsåret som har varit! Fantastiskt!!

 

 

 

morning!! Jag ute uppe och ska strax ut och knoppa Danny. Håll tummarna kl. 8.56 för start i nationell MSVA:1 :D

 

Att vara sin egen tränare går till en viss nivå. Jag har det senaste året utvecklats mycket i teknik och kunskap om vad som krävs i den klass jag är i nu - vilket har gjort att jag har matchat Danny själv dom senaste månaderna. Inget som är optimalt, men som ni säkert vet har Jeanna varit iväg på många stora tävlingar och varit borta mycket. Jag har själv haft mycket med studierna och jobb, så att "svänga iväg" till Enköping 2,5 timme bort har inte varit det enklaste att få ihop. Men, trots denna bristande träningsperiod för tränare så har det gått ofattbart bra. Båda starterna i MSVA har vi klarat av "på egen hand" med mycket tacksamma resultat för att vara så nya i klassen. Nu är vi dock i ett läge där vi nog inte kan förbättra så mycket mer utan hjälp, för jag blir osäker på vad jag ska söka efter för känsla. Danny är en häst som inte har en form och ett tempo, utan han är så reglerbar att man kan välja på 20 olika tempon bara i trav och 10 olika grader i formen. Han kan trava snabbt, stort och framåt eller så kan han kan trava långsamt och uppåt. Han kan trava passage-artat eller helt utan kadens. I formen kan han vara allt från hög och lite öppen till låg och nästan lite bakom, helt beroende på var jag lägger honom. Men - jag står lite rådvill! För just nu litar jag inte riktigt på min känsla, jag är osäker på både tempo och form. Även i galoppen för den delen. 

 

Därför ska det nästan bli skönt att avsluta den här tävlingssäsongen för att kunna sikta på vinterträningen. Åka till Segersta några dagar och få lite efterlängtad feedback. Det behöver vi nu och det ska bli så otroligt roligt. Få lite verktyg till min ridning. Men först ska vi klara av Högbos tävling! Kan meddela att jag satte hjärtat i halsgropen när jag såg startlistan men att det ska bli otroligt roligt att se alla fantastiskt fina hästar som ska vara med. Minns fina Sambucus som vann MSVA:1 på 71% när jag debutade i Söderhamn.. Väldigt inspirerande att få kika på detta ekipage igen :) Och så blir det såklart hejarop för klubbkompisen Emma Mattisdotter med fina fina Cocu, tjoho. 

 

 

Ja till helgen är det faktiskt dags för tävling igen, sista för i år! Nu har det gått ganska länge sedan vi startade sist, vilket inte alltid är till sin fördel då Danny blir väldigt het och på - men förhoppningsvis ska jag kunna mäkta med honom och styra runt! Det blir trots allt lättare ändå, för nu efter 2,5 år tillsammans med honom vet jag mycket bättre hur jag ska reglera honom när det blir "för mycket av det goda". Vi känner varandra bra helt enkelt :) Vi ska till Högbos fina tävlingar och det blir för första gången start i nationell MSVA:1. Denna gång utan att han går en runda i MSVB innan.. Huga men det kommer nog att gå bra! Bytena är så säkra numera att jag är inte lika orolig för det inne på banan, även om han skulle ligga på ordentligt.

 

Kan även berätta att han numera gör relativt säkra "tvåor" alltså byten i vartannat, hela 7 stycken utan problem! Vi tränar mycket delar ur Intermediarie I och där finns bland annat en diagonal med detta. Vi har även börjat med helpiruetterna igen och där kan jag säga att dom allt var lite bättre för några månader sedan haha! När mycket fokus legat på att slipa halvpiruetterna inför MSVA så har han fastnat lite i tänket att man ska bryta efter halva. Nu gör jag blandat både hela och halva piruetter för att han inte ska ta för mycket initiativ själv utan lyssna på vad jag ber om. Jag tror att så snart han är tillbaka i tänket att han ska göra hela, då kommer dom att sitta som en smäck igen. Planen börjar mer och mer gå åt att han under våren kommer att gå MSVA, PSG och Intermediarie I. Steget upp till Intermediare I är inte lika stort som steget från MSVB-MSVA, så det kommer nog att bli kanoners. Det känns roligt att han redan nu gör säkra tvåor och att vi under vintern mer kan finslipa. 

 

 

 

 

Hej Anna! En intressant frågeställning. Jag resonerar såhär; Avalanche är vår första häst som vi köpt som inte har varit inriden. Jag har visserligen varit med vid inridning/sadelvänjning av unghästar från dom tider jag arbetade med hästar, men detta är första gången jag konkret gör detta själv med en egen häst, från sadelvänjning till att sitta i sadeln. Att Aval beter sig som han gör är helt fantastiskt, vi kunde inte ha fått en snällare unghäst att "lära oss detta" på. Hade han visat någon tendens till att vara spänd eller rädd så hade jag nog inte vågat göra den här resan själv, att vara den som sitter upp först. Men vad hade vi lärt oss av att till exempel skicka iväg honom på inridning? Aval ger oss en fantastisk första erfarenhet av att rida in en häst, han är det snällaste jag vet. Vi lär oss med honom, vilket gör att vi nästa gång har mer erfarenhet om det blir en häst som inte beter sig på samma sätt. 

 

Jag tror inte heller att hans väldigt lugna temprament nu vid 2,5 års ålder har någon större betydelse, han växer så mycket, ligger och sover i boxen nästan hela tiden. Rör sig väldigt långsamt och det lyser unghäst om honom. Min erfarenhet är att dom flesta "vaknar till liv" så snart inte all kraft går till att växa. Jag är bara jätteglad över att han är såhär just nu! Han får gärna gå i sin dvala tills han är riden i skritt, trav, galopp både inne och utomhus. 

 

Dannys temperament är inte heller något jag helt önskar i Aval. Danny är en häst där man ständigt går runt och är orolig så fort det blåser lite ute, eller så fort han har vilat ett par dagar i rad. Han har alltid on-knappen påslagen och det är inte bara att be vem som helst att ta en promenad med honom på en vilodag. Han är mycket häst och helt suverän i ridningen, där är han i sitt esse. Men runt det krävs det planering och rutiner som gör att han kan koppla av. Aval har redan nu visat oss ett underbart lugnare psyke, han är den man kan lämna sist kvar i hagen för han väntar snällt trots att alla andra har gått in, han är den man kan ta in i ett tomt stall och han skulle inte lyfta ett öra över att han var ensam. För mig är det en otrolig lättnad. Att ha en häst med mentalitet som Danny går, med lite planering, utan problem. Men att mäkta med två stycken sådana hade varit tveksamt. Givetvis hoppas jag att Aval kommer att bli lika arbetsvillig och positiv till ridning som Danny, men jag hoppas även att han behåller sitt fina lugna huvud.