Det var två veckor sedan Marika såg Danny på träning, sedan åkte vi till Segersta två dagar förra helgen och nu var det dags för träning på hemmaplan igen! Som alltid pratade vi först lite om hur det har gått med träningen där,, sedan vad vi skulle göra idag. Jag bad henne hjälpa oss med bytena som ligger på kortsidan (ur MSVB:4) eftersom vi inte gjorde några sådana nere på Segersta sist och dom är svåra att träna själv när man inte ser någonting i spegeln. Det gick super! Dom satt! Det där behövde ni ju inte träna på, "hur lätt som helst!" enligt M. Jätteglad för detta eftersom B:4 plötsligt inte längre känns så långt borta.Gjorde några vanliga singelbyten på diagonalen som kändes säkert och bra också.

 

Sedan tog vi piruetterna och vilken skillnad mot för två veckor sedan, wow! Helpiruetterna åt höger är så otroligt bra.. tror aldrig vi ridit så centrerade piruetter någonsin. Som min tränare sa så vänder han nästan mer än sin förmåga, för att vara så samlad och på stället samtidigt som han är luftig kräver mycket styrka - och så mycket styrka bygger man inte på två veckor. Men "han kan inte annat än göra det på ren vilja". Förstår ni vilken arbetskämpe han är då? Han utför saker över sin styrkeförmåga på ren vilja. Efter detta fick han en längre skrittpaus och sedan tog vi traven. Superfin! Diagonalslutorna var bra och öppnorna kändes också fina. Mot slutet tog vi passage och han är så stark i kroppen nu! Att växla mellan trav och passage är busenkelt. Tidigare har jag fått driva in honom i passagen och sedan stöttat honom i den med skänkelhjälp och från allra första början hade jag till och med spö. Nu har han styrkan och tekniken, så det räcker med en förhållning ur traven så går han in i passagen och likt att trycka på en knapp behåller han samlingen tills jag driver framåt till trav. Det är en häftig känsla!