I sadeln!

Som ni säkert förstår har det uteblivna bloggandet haft att göra med att det verkligen går i 110 km/h här hemma just nu. Tentaplugg, jobb, Danny i full träning och så framförallt fina lilla Avalanche! Han har dom senaste dagarna tränar på att gå omkring med mig hängandes över sadeln och eftersom det inte kom någon som helst reaktion så bestämde vi att det var läge att ta nästa steg redan idag! Uppsittning! 
 
Började som vanligt med longering i alla gångarter och så tog vi ett varv hängandes på mage, för säkerhets skull. Sedan lyfte mamma upp mig försiktigt och plötsligt satt jag i sadel - wow!!! Tror ni Aval ens viftade på ett öra? Haha nej han fortsatte med sin stil - ingen reaktion. Sedan gick vi omkring på kort lina och efter en stund släppte Jessica ut oss på lite längre. Styrningen var mycket tveksam men så är han ju inte tömkörd någonting heller. Det kommer! :) Att jag satt i sadeln var han helt oberörd över, duktiga lilla kille! Är så STOLT och det pirrade i magen av lycka över att jag satt i sadeln på vår fina häst för första gången!
 
 

Hängt och klängt!

Lilla Aval har nu kommit in på stall och börjar gå på samma rutiner som dom stora hästarna! Fast så liten är han ju inte.. mätte honom nu efter betet och han är uppe i hela 166 cm som 2,5 åring! Wow! Håller tummar och tår att han tänker krypa uppåt 170 cm. Eftersom han är av samma modell som Danny (väldigt lätt i typen) och har ännu längre ben är Danny skulle det ridmässigt inte göra någonting trots att jag bara är 164 cm.
 
Han är nu inne i en period där han tränar på att bli vuxen varje dag. Det innebär mycket hantering på stallgången, ryktas, ledas, sadel, longering. Han har helt greppat det här med sadel och longeras i alla gångarter med en normalt spänd sadelgjord utan konstighter. Strax ska stigbyglarna hängas på! Idag tränade vi även på att stå still vid en pall i ridhuset och jag klev upp och ner på den med honom bredvid. Inte ett dugg konstigt sa Aval som snällt parkerade sig vi pallen. Det sista vi gjorde var faktiskt att jag hängde lite lätt på honom från pallen, lämnade visserligen inte tårna från pallen men nästan all tyngd var i sadeln! Vi stod still. Snart är det dags att inta den obekväma positionen hänga över häst som går - tjoho!! Aval var inte ett dugg bekymrad över att jag hängde och klängde där över ryggen, men så är han den coolaste häst jag vet också.
 
 

På moln

Har precis landat framför datorn på jobbet, tänkte hinna skriva en rad nu under rasten. Gårdagens pass på Danne var SÅ bra, wow! Vi har nu börhjat hitta en lugnare takt i traven där han är lika aktiv och stor i traven, men utan att det upplevs som hastigt. Lugn och luftig, mer knän. Nu börjar ridhussäsongen dra ihop sig och detta var en av dom första passen inne på länge. Jag som trivs så på utebanan! Men om det torkar upp lite efter allt regn kan vi säkert få till några fler pass där ute innan vintern. Vår utebana är ju 20x60 vilket är kanon att träna programdelarna på, ridhuset däremot är lite mindre. Lite dumt när jag ska rida serierna på diagonalen, men övriga rörelser går att fixa utan problem. Man får rida lite tvärare slutor istället, vilket underlättar sen när man kommer ut på stor bana igen - så lätt det blir då! :)
 
Men åter till gårdagens pass. Började med galoppen med fokus att riktigt få igång den! Inte bli hastig men eftersom galoppen inte riktigt är i klass med traven söker jag mer luft och aktivitet i den. Lite piruettarbete - super. Mycket lugnare i takten nu och väntar när han vänder. Lite bytesjobb där jag mest fokuserade på att singelbytena skulle vara stora med så mycket gest som möjligt. En liten paus och travarbete med skolor, sedan ett spö i handen och lite tänk åt piaff. Flera riktigt bra tramp! Nu förstår han! Efter detta var han så i gasen att det inte var svårt att ta arbetet med passagen. Jösses! Ska filma så ni får se :D Nu är han mycket starkare i samlingen och har inte svårt att vara kvar i långsammare takt utan att tappa aktivitet. Tror aldrig han varit så luftig i passagen, duktiga kille!
 
Kan även skriva en stolt rad om Aval som idag longerats med sadel på i skritt, trav och galopp. Första gången i galopp och det gick alldeles utmärkt. Härligt jobbat även av lillebror.
 
 
 
 
 

Long time no see

Nu var det några dagar sedan jag skrev en rad här, så hög tid igen. Jag jobbar på med skolan och det är kul, men svårt. Om jag tyckte att förra kursen var tuff, då är det ingenting mot den vi har nu. Fick i alla fal full pott på första tentan!! Men märks väl att det är stor skillnad på gymnasienivå och högskolan, nog för att jag har lätt för skolan men nu får man verkligen lägga manken till och hänga med ordentligt för att förstå. 
 
Nog om det! Danne rullar på. Jag valde ju att ta bort Storviks tävling vilket känns jätteskönt, var inte ett dugg sugen att rida fram utomhus i det väder det nu kan vara 25 oktober. Någon frågade om det var vanligt att man plockade anmälan på grund av en sådan sak och det tror jag nog, men för dom som inte lever som studenter kanske man istället låter anmälan ligga kvar och bestämmer samma dag att inte åka när regnet öser ner (då får du inte tillbaka pengarna). Danny har gått så fint på utebanan (20X60) och gjort byten ner till vartannat (finns film på instagram!), men inne i ridhuset har det varit svårare. Ridhuset är lite mindre och det är svårt att få plats på diagonalerna. Samtidigt kan vi fortfarande träna antalet språng mellan bytena, men då får man kanske lägga in 5 byten i vartannat istället för 7 stycken som är målet (Intermediarie I). Aval går fortfarande utomhus dygnet runt i sommarhagen men nu är det inom räckhåll att han ska in på stall igen. Eftersom det är lättare att börja med honom när han kommit in så väntar vi till dess. Snart ska det alltså sadeltränas, hängas på och så småningom även sittas på! Lilla killen, äntligen så stor! 
 
Nu ska jag äta klart frukosten och kila ut i stallet. Hovslagaren kommer till både Danny och Aval idag :)
 
 

Godmorgon fredag

Godmorgon! Äntligen fredag, fantastiskt. Jag som är van vid att arbeta mycket helg och kväll har tidigare inte riktigt kunnat följa konceptet "ta helg", men nu när jag går i skolan i veckan blir fredagar något extra. Jag har vaknat ganska nyss och ätit en långfrukost. Ute är det fortfarande grått och mörkt, men inget ösregn som det varit tidigare dagar. Jag kan faktiskt börja längta lite efter minusgrader, för då slipper man leran occh smutsen. Alla benskydd är blöta, tunga täcken som ska hängas på tork och hästarna täckta i lera. Sedan har jag ju supersmutshästen Danny också hehe.. Att tro att han ska gå en dag i hagen utan att rulla är uteslutet, det skulle aldrig hända. Inte ens igår när stora delar av hagen låg under vatten lät han bli, nejnej han dyker ner i leran precis som vanligt. 
 
Vad roligt förresten att ni tyckte om inlägget om träningsfilosofi, och så många kommentarer! Jag bloggar ju inte riktigt lika aktivt nu som jag tidigare har gjort, men dom inlägg som blir är med glädje och det är alltid så roligt med respons. Har förresten bestutat att stryka Storvik Ovansjös tävling där jag skulle ha ridit MSVB:2 och MSVA:1 den 25 oktober. Detta för att det endast finns framridning utomhus och med tanke på hur ostabilt vädret är nu, då kan det nog vara betydligt värre längre fram i månaden. Istället åker vi till Högbo 9 november och tävlar nationell MSVA:1, där finns ju två ridhus, ett för framridning och ett för tävling. 
 
Kan förresten tipsa er (igen) om att följa min instagram. Där hamnar mer vardagliga bilder så som inredning, mat, hästarna. Lite bredare utbud än här på bloggen som är ganska begränsad till häst. 
 
 

Koncentrationen på andra sidan stan

Lite så började dagens ridpass haha. Danny var glad men mycket tankspridd och verkade ha koncentrationen på andra sidan stan. Man märker så väl när han är med till 100% och går in på diagonalen och väntar på byteshjälp, då är det så enkelt. Men när tankarna flyger iväg på honom krävdes det några påminnelser att "hallå, är du med?? Koncentrera dig en smula nu för är krångliga krumelurer vi håller på med." Jag opererade mig förra torsdagen och är sydd på två ställen över bröst/mage, därför har jag bara galopperat senaste veckan för det gjorde för ont att trava. Idag kände jag mig dock med i matchen och tog lite trav på riktigt igen, underbart! Vi arbetade mycket växling mellan trav-passage och han var kanonduktig. Just nu skiljer det litegrann mellan varven där det är väldigt enkelt att gå in i passage från vänster varv, medan höger är svårare. 
 
Mot slutet provade jag några serier igen eftersom dom i början av passet var en salig blandning av lite allt möjligt. Nu var koncentrationen med igen och Danne klippte en serie med 5 i vart tredje för att sedan ta två diagonaler på rad med 5 i vartannat - wow! Har sneglat på Intermediaire I för att veta vad vi ska träna på utöver rörelserna i MSVA och konstaterat att det är 7 byten i vartannat som ska klaras av, en "snäll" galoppsax samt hela galoppiruetter. Nu ska vi inte rida det programmet än på länge, men det kan vara bra att veta vad nästa steg är. 
 
 
 
 

Lite av min träningsfilosofi

Ibland när jag läser lite olika bloggar eller inlägg på facebook kan jag ibland reagera på när folk skriver att dom ex. "fick igenom ordentligt" eller "red loss" hästen. Att dom kanske fick protester när det "blev jobbigt" men att man måste över det för att bygga styrka. Det låter så fel i mina öron. Nu kan det säkert handla om att jag faktiskt har den typen av häst som älskar att träna, men jag tror också att hästarna blir mycket av vad vi gör träningen till.
 
För mig är målet att Danny alltid ska tycka att det är buskul när jag tar fram sadeln, att han ska spetsa öronen när jag hoppar upp i sadeln och tycka att det är roligt att anstränga sig. Att lära sig nya saker ska alltid ge belöning och på samma sätt som vår hund Wilma gör alla sina trehundra konster och trick på samma gång så fort jag tar fram en godis - så ska Danny också tycka. Att han vet att ju mer han tar i och anstränger sig, desto gladare blir matte vilket alltid leder till beröm och därmed en nöjd och jätteglad Danny. Jag rider aldrig "loss honom" eller krånglar för att få igenom någon "stel sida". Min träning med honom handlar om att hålla honom mjuk i kroppen, genom att träna på ett sådan sätt att man aldrig behöver ens tänka ordet "få igenom".Träningen är ju till för honom! Inte för att jag ska kunna rida en perfekt öppna. Behöver han få mer flexibilitet i kroppen, då rider jag mycket rund och låg, ställer åt lite olika håll. Rider mycket framåt och låter honom själv hitta balansen. Behöver han träna styrka som är lite jobbigare ska det fortfarande vara på ett sätt som Danny tycker är om, inte något framtvingat. Jag vet så många tränare som ser hästarna göra stora protester och säger "fortsätt så bara, han tycker bara att det är jobbigt! På med spöet, han ska fortsätta jobba även när det är tufft!!". Inte min filosofi. Du får inte någon styrka i hästen på ett träningspass för att du tvingar fram en massa saker den egentligen inte orkar (med protester till följd). Gör du det däremot på ett taktiskt sätt, där du leker fram rörelsen på ett sätt att hästen till slut tycker att det är jätteroligt att arbeta med ex. galoppiruetterna - för det är ju då matte ger mig så mycket beröm! Kanske lite jobbigt men eftersom vi inte arbetar så länge och jag får så mycket beröm är det riktigt roligt ändå. 
 
Danny älskar att arbeta, han är en arbetsmyra utan dess like. Men jag tror inte att han hade varit det om man inte hade hjälp honom att behålla den glöden. Stöttat honom i nya rörelser, peppat honom att trava med den stora traven, berömt minsta steg åt rätt håll. Kanske är jag lyckligt lottad, men jag vet att jag har en häst som till varje pris skulle slå knut på sig för att med glädje göra vad jag ber honom att göra. Han skulle aldrig försöka "komma undan", protestera eller göra något av ondo, för jag pressar honom aldrig över gränsen på vad han orkar. Stryrka bygger man gränsen, men aldrig över den. 
 
Förstår ni hur jag tänker? 
 
 
 

Tok

I våras tog vi (knappt) oss igenom vingliga singelbyten. Idag gjorde Danne 5 stycken byten i vartannat!!! Vi har sakta men säkert börjat attt nosa på detta och från början gjorde vi bara ett byte, ett språng och så byte tillbaka. Sakta men säkert provade vi sedan byte, ett språng, byte, ett språng och byte tillbaka - tjoho! Idag tänkte jag att undrar vad som händer om jag bara låter honom rulla på och fortsätter byta på diagonalen i vartannat - inga problem! Så 5 byten i vartannat på första försöket och Danny var cool som en filbunke över detta, fantastiska häst! Så obrydd över att det plötsligt blev lite tätare mellan bytena än i vart tredje. Ibland tänker jag att han borde platsa på cirkus för han är så lättlärd, dessa dressyrkrumelurer fastnar ju direkt utan problem. 
 
Det börjar även bli hög tid att åka och träna lite på Segersta, men J är ju borta på championatet hela den här veckan. Efter att ha matchat honom själv dom senaste månaderna känner jag att vi skulle behöva ha ett par ögon som hjälper oss vidare. På tal om championatet, ojoj! Jag som suttit klistrad framför equipe och clipmyhorse hela dagen hade helst velat att tiden skulle gå ett par år framåt.. Danny har ju passerat åldersgränsen men fina Aval har framtiden för sig. Vår mini-Danny som fyller tre år nästa år. Vilken chans att få uppleva flyingedrömmar.
 
 

Varför starta MSVB?

Hej! Bara en liten fundering, inget negativt menat nu. Varför ska du starta en msvb:2? Känns som ett himla hopp mellan B:2 och msva, eftersom B:2 är klassat som "nybörjarnivå" i Msv B. Ni känns redan lite överlägsna där? :) /Hanna
 
Hej Hanna! Jag kan förstå varför du ställer frågan. MSVB:2 är mycket riktigt ett väldigt enkelt program för Danny nu och jag kan förstå att man vill ha honom "ur klassen". Men förutsättningen just nu för att jag ska klara av att styra runt honom i MSVA är att han måste ha gått en runda innan. Då har jag att välja på den MSVB-klass som finns innan, vilket oftast är B:4 eller B:2. Jag som helst bara rider en klass per dag (för att det inte ska bli så långa dagar) tycker inte heller att det är optimalt, men just nu ser situationen ut så. Danny är oftast väldigt het på bytena i första klassen och då passar det honom att bara få göra singelbyten, att inte behöva blanda in serierna något. Till klass nummer två brukar han vara supercool och då är serierna busenkla! Nu i början är det viktigt att kunna behålla samma känsla i serierna som jag har hemma, att han är avslappnad och lugn. Att det inte blir så att varje gång vi kommer på tävling så blir han superhet på serien och så brister det. Därför har han ett upplägg som innebär att han går en "lätt" runda först. 
 
Till nästa år hoppas jag att alla rörelser i MSVA är så befästa occh säkra att han kan åka på tävling och enbart starta den klassen, utan att ha behövt ladda ur i en MSVB först :) Hoppas det gav svar på din fråga!