• Startsida
  • Till startsidan
• Info
  • Om Frida
  • Om Danny
  • Om Avalanche
  • Tidigare Hästar
• Kontakt
  • Maila mig

Bästa killarna.. ♥

Satt och läste igenom inlägget om dagens tävling och insåg att jag kanske lät lite väl negativ haha... Alltså såhär är det ju, att både Danny och Esco gick egentligen helt OK och deras lägstanivå är högre än snittet på lokal tävling. Detta gör att dom egentligen kan ha en "dålig dag" och ändå prestera fina poäng i dessa lätta klasser. Men när det drar ihop sig och dom ska upp i högre klasser krävs det givetvis att dom går 100% inne på banan och känns bra, det är därför jag blir lite ledsen.

 

Jag vill så mycket och utåt sett kan det kanske se lite illa ut att jag är besviken och ledsen med topp-placeringar och fina procent - men jag ser långsiktigt och vill ha en bra känsla på banan. I dessa klasser (LB:1 och LA:1) spelar det mig egentligen ingen som helst roll om hästarna är placerade eller ej, det viktiga är en riktigt bra känsla i programmet. Självklart blir jag glad över rosetter och dylikt, men för mig är det så otroligt mycket viktigare att jag är nöjd med det vi har presterat inne på banan  - och det var jag inte riktigt idag.

 

Förstår ni vad jag menar?

 

 

Förstår precis vad du menar. Trots allt är ju känslan som räknas. Klart det är kul med placering men inte det viktigaste :-). Men grattis till fina resultat!!

Förstår helt klart hur du tänker. För mig var det tvärtom idag- procenten var rätt kass, men jag hade en bra känsla och var nöjd med hästen iaf :)

Förstår hur du känner! Jag har haft samma känsla med min häst. Vi har tävlat tillsammans i ca 4 år nu och jag har nog aldrig kunnat få fram den där känslan man har på träning. Det mkt pga att min häst (och förmodligen jag:)) spänner till nåt enormt när vi kommer in på banan. Han är extremt tittig till vardags också. Men, trots det så tävlar vi MSV C och MSV B med ibland över 64%. Jag har också varit ruskigt besviken trots ganska höga poäng men det handlar ju som du säger om att ridkänslan inte är som den ska. Man vet hur mkt bättre det kan kännas och det är frustrerande när man inte får fram den härliga känslan på tävling.

Att tävla dressyr är ju vansinnigt knepigt egentligen. Att få fram den där perfekta känslan de fem minuterna man är inne på banan är rätt mycket en konst.
Jag förstår hur du känner, men samtidigt så har jag svårt att acceptera att du beskriver känslan som besvikelse. För besviken är något jag tycker man blir om man har gjort allt man kan-men att det ändå inte blivit bra. I tävlngssammanhang blir jag nog mest irriterad för att jag kommer på mig själv med att rida för dåligt inne på banan. Men då är det varken domarnas eller hästens fel att jag inte får de poäng jag tycker vi skulle haft (oavsett de är högre el lägre). För inte kan jag vara besviken på mig själv?

Hoppas du förstår hur jag menar;). Jag tycker iaf att du är jätteduktig!!