På söndag ska vi faktiskt starta en LA:1 jag och Danny. Det blir dock lite "nydebut" då det denna gång blir inomhus! Jag känner att han absolut är i sitt esse inne, men att han förmodligen kommer att tycka att domarbord är det läskigaste som finns. Så om vi kommer förbi domarbordet går det som en dans! Gör vi inte det, nä då har vi i alla fall tränat på att vara på tävlingsplats (alltid bra).

Dock insåg jag idag att visst sjutton, det är ryggning i LA:1! Det har vi aldrig gjort någon gång. Därför gjorde vi det för första gången idag på träningen. Jag får nog lov att påstå att det var första gången Danny ryggade i hela sitt liv (eller rättare sagt, inte ryggade!!).

Han fattade ingenting. Absolut ingenting. "Jag har ju gjort så mycket halt jag kan!!!!!" ungefär så kändes det som att han tänkte. Att man skulle gå bakåt, det var ingenting som överhuvudtaget verkade finnas i hans tankebanor.
Stackarn fick tänka så det knakade och efter 100 försök verkade det som att han äntligen förstod, för då gick han bakåt. Sen att han gick bakåt med huvudet som en giraff och nästan hamnade med näsan åt fel håll efteråt eftersom han gick bakåt så snett är väl en annan sak - men där fick vi något att träna på i alla fall haha...

Jaja, vi ska till Gävle och träna på att tävla inomhus - inte för att "plocka poäng". Så om han sätter en nolla i protokollet på momentet ryggning så är det så, det spelar ingen roll. Vi har några dagar på oss att bli lite bättre på detta, närmare bestämt 3 dagar. Man är väl ute i god tid?