Blir nästan gråtfärdig när jag tänker på den tävlingsstart som jag minns allra starkast och som gjorde mig till den lyckligaste på jorden. Har visserligen flera tävlingsstarter som varit höjdpunkter, varav en är när jag kvalade in till SM med Fidolina, en annan är senast när jag red en superritt på 68,5% i MSVC med Danny.

 

Men det är ändå en ritt som övervinner alla tävlingar jag någonsin ridit. Det är min första tävling med Klas. Egentligen var jag anmäld till en lokal LB:1 med min dåvarande 5-åriga häst Norma, men en hovböld två dagar innan tävlingen spökade till planerna. Först tänkte jag stryka mig, men så vet jag att mamma föreslog att jag skulle rida Klas istället... Först tänkte jag att det var galet! Han var ganska nyligen tillbaka från sin senskada och hade visserligen varit i full träning ett tag - men jag hade aldrig tävlat honom innan. Efter mycket om och men bestämde vi att jag skulle åka med Klas. Det var bara en LB:1 och för säkerhets skull skulle jag bara jogga igenom programmet utan att sätta vare sig tryck eller spänst.

 

Sagt och gjort, vi åkte med Klas. Han var lugnet själv och stod vant i transporten och väntade innan vi skulle lasta ur honom. När jag satt upp och speakern hördes kommer jag ihåg att Klas spetsade öronen och bara lyssnade, sedan krökte han sin väldiga hingstnacke och trampade runt - taggad till tusen och helt säker på vad som skulle ske härnäst.

 

Själv var jag så nervös att jag mest ville åka hem. Klas var stor och stark och jag visste precis hur het han kunde bli. Inne på banan höll jag mest i mig och han gick runt programmet som ett ånglok med öronen rätt fram. Vet att jag red sist och knappt hann ur ridhuset innan speakern ropade ut att vi som sista ekipage gick upp i toppen och vann klassen på 74%. Den lyckligaste stunden i mitt liv. Efter ett år av förbannelse med den allvarliga senskadan där vi många gånger trodde att han aldrig skulle kunna träna eller tävla igen. Att då få ta emot en blågul rosett var det största vi kunde få göra ihop, jag och Klas. Fantastiska, underbara häst....

 

Efter det red vi två till tävlingar ihop, en till LB:1 och en LA:4. Vi vann båda dom starterna också. Sedan kom sommaren nere i skåne och efter det även återfallet av senskadan... Är så lycklig över att vi hann uppleva dessa tävlingsstarter tillsammans innan detta hände. Dom tre bästa starterna i mitt liv - oavsett vad jag någonsin kommer att tävla med resultat i framtiden.