Morgonridning
Ja livet måste gå vidare som vanligt även när hemska saker händer. Det är inte lätt, men jag har en familj som stöttar på alla sätt och en underbar sambo. Sen har jag Danny. Som inte förstår varför matte är ledsen, men som ändå tröstar genom att bara vara.
I morse var det som att han visste att jag behövde få le lite. Han stod som ett ljus på stallgången när jag sadlade på innan 7-tiden i morse (han kan vara lite otålig i vanliga fall), sedan skrittade han fram med pigga steg och spetsade öron i ridhuset. Att matte tyckte att dagen skulle börja med motion istället för att stå och tugga frukost i hagen gjorde honom absolut ingenting.
Ett kanonfint pass som innehöll lite bytesträning, lite passage, piruettjobb och mestadels skolor i trav. Det börjar närma sig tävling igen och vi repeterar rörelserna ut MSVC. Danny känns stensäker på krumelurerna och är mer arbetsvillig än någonsin. Han vill vara till lags till 100% och vrider in och ut på sig själv för att få höra beröm från matte. För att få beröm är det bästa han vet, hela Danny lyser :)
Världens bästa tröst.
Camilla
Han är fin i ljusa färger =)
kul att komma till bloggar som din
Rakar du mulen på Danny?
Svar:
Frida Hallgren
